SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
le`dsegel substantiv ledseglet, plur. ~, best. plur. ledseglen led|­segl·etsegel som rå­segel breddas med vid lätt vind sjö.sedan 1803av ty. Leesegel ’lä­segel’; till äldre sv. led i bet. ’lä’ och segel