SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1läck`a substantiv ~n läckor läck·ano­täthet där vätska eller gas kan tränga ut eller in komm.tekn.gasläckaoljeläckatäta en läckaen kraftig läcka i vatten­ledningenäv. bildligt(o­tillåten) kanal som hemliga fakta sprids genom reportern fick tipset genom en läcka på finans­departementetsedan 1546till 2läcka
2läck`a verb läckte läckt, pres. läcker läck·eribl. med partikel, särsk.in, ut vara o­tät så att vätska el. gas kan tränga ut el. in komm.tekn.kranen läckteskutan läckteäv. om vätska el. gastränga (ut eller in) genom o­täthet mängder av olja läckte utvattnet läckte in i lägenhetenäv. bildligt, spec.komma till (ngns) kännedom genom o­tillåtna kanaler nyheten läckte ut för tidigtspec. äv. om person(o­märkligt) lämna ut hemlig information minst en person på departementet läckerläcka (in/ut) (ngnstans)läcka som ett sållläcka kraftigtekan läckte som ett såll ○ äv. bildligthemma­lagets försvar läckte som ett såll sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. läka; trol. av lågty. lecken med samma betydelse; jfr dock sv. dial. läka ’sippra fram, läcka’; jfr läck Subst.:vbid1-234602läckande, vbid2-234602läckning; läckage