SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
matrik´el substantiv ~n matriklar matr·ikl·arförteckning över med­lemmarna i en organisation ofta med vissa personliga data bok.universitetets matrikelen matrikel (över ngra)sedan 1626av senlat. matri´cula ’lista; rulla’, till ma´trix, se matris; jfr immatrikulera