SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mute´ra verb ~de ~t mut·er·arförändras genom mutation om organism, arvs­anlag o.d. biol.viruset kan mutera till en mycket smittsam formäv.fram­kalla mutation av man har muterat gener hos maskarmutera (ngt) (till ngt)sedan 1904av lat. muta´re ’förändra’ Subst.:vbid1-250393muterande, vbid2-250393mutering; mutation