SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1mön`ja substantiv ~n mönj·anett orange­rött, blyhaltigt färg­ämne som an­vänds i rost­skyddande målar­färger färg.ämne.JFRcohyponymrostskyddsfärg blymönjasedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. menia, mynia; av lågty. minie med samma betydelse; av lat. min´ium ’cinnober; mönja’; jfr miniatyr, vitmena
2mön`ja verb ~de ~t mönj·arbestryka med mönje­färg tekn.de mönjade botten­stockenmönja ngtsedan 1897Subst.:vbid1-253188mönjande, vbid2-253188mönjning