SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
navigatö´r substantiv ~en ~er nav·ig·at·ör·enperson som är kunnig i navigation ofta med spec. ut­bildning sjö.yrk.skickliga navigatörer behövs vid fram­förandet av olje­tankers i skär­gårdenäv.person som (för till­fället) navigerar sedan 1836av fra. navigateur med samma betydelse; till navigera