SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
note´ra verb ~de ~t not·er·ar1skriva upp som stöd för minnet vanligen en­staka, viktiga upp­gifter, ofta siffer­uppgifter bok.JFRcohyponymanteckna hon noterade bil­numret på bak­sidan av ett kuvertläraren brukade notera från­varon i en liten svart bokäv.upp­fatta, märka noterade du om jag låste dörren?spec. (ofta i retoriska vändningar)sär­skilt lägga märke till JFRcohyponyminregistrera 2 ingen noterade hennes nya frisyrman noterar en ned­gång i deltagar­antaletnoteras bör att han aldrig besvarade den sista frågandet är värt att notera att NN tidigare talade mot för­slagetnotera ngt/SATSsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. notera; av lat. nota´re ’ut­märka; an­märka’, till not´a ’märke; tecken’; jfr denotera, 1not 2vanligen pass. el. perf. part. an­ge all­mänt god­taget pris på ngn (ofta abstrakt) vara, särsk. värde­papper e.d. ekon.dollarn noterades tidvis i över 8 kr.premie­obligationer noteras inte dagarna närmast före dragningenbo­lagets aktier var länge för lågt noteradeäv. i fråga om icke-ekonomiska värdenpensionärernas röster noteras högt i val­tidernotera ngt (i/till BELOPP)sedan 18083ofta pass. fast­ställa som resultat för ngn tävlande e.d. af.sport.laget noterades för sin elfte o­avgjorda matchäv. all­männaremånadens högsta temperatur noterades i Böda på Ö­landäv. om tävlandeupp­nå som resultat hon noterade nytt person­bästa på distansennotera ngtsedan 19014introducera på börsen Nollekon.flera nya it-företag har noterats på börsennotera ngtsedan åtm. mitten av 1970-taletSubst.:vbid1-260585noterande, notering; notation