SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`gon äv. vard. nån´nån´ pronomen, neutr. något vard. nåt [nåt´], plur. några någ·on1i substantivisk an­vändning en­skild person eller före­teelse som inte är närmare känd eller an­given NollMOTSATSantonymingen det kommer någonnågot har häntkan någon säga vad klockan är?har du något som hjälper mot huvud­värk?i vissa ut­tryck ibl. med an­tydan om fram­stående ställning e.d.; ofta o­betonatefter fram­gången med dikt­samlingen kände hon att hon äntligen var någonhan tror visst att han är någotäv. vid inte närmare beskrivet ur­val ur viss grupp e.d.någon av er måste ha glömt att släcka ljusetnågra i publiken kan­ske har hört detta för­utha något visstseviss 1 kära nån!sekär 2 så god som någonsegod 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. nokon, naghan; nordiskt ord, samman­dragning av urnord. ne wait ek hwariR ’inte vet jag vem’ 2vanligen i adjektivisk an­vändning som har liten om­fattning eller lågt an­tal ofta som ett slags mått Nollhon talar svenska med någon brytningett par fimpar och några avbrända tänd­stickorvi var några stycken som satt kvar efter­åt och diskuteradeen röd färg som drar något åt blått (adv.)sakta farten något (adv.)han var något skallig (adv.)ibl. som under­driftmycket hon var något upp­rörd över för­olämpningen (adv.)äv. om under­förstådd före­teelsejag visste inte om du hade till­räckligt med tallrikar så jag tog med mig några extraspec. om före­teelse som inte är allt­för litenhon kan väl något om hur man gör hem­sidoräv. om person el. före­teelse av inte närmare känd el. an­given beskaffenhetav någon an­ledning gillade han inte för­slagethan gav aldrig något skäl för sin begäranhar vi fått några bud på lägenheten?äv. i vissa ut­tryck som an­ger ett an­tal av en el. en aning flerhon var någon centimeter kortare än jagdu kan väl ringa någon (enda) gångdet låter något, detselåta 2 du säger någotsesäga 1 inte på några villkorsevillkor 1 något så när hyggligtde försöker löp­träna något så när regel­bundet några ochdrygtvard.han är några och fyr­tio, hög­utbildad och flerbarnsfar sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)