tryckår: 2009
nå`gon
äv. vard.
nån´nån´
pronomen,
neutr. något vard. nåt [nåt´], plur. några
någ·on1i substantivisk användning
enskild person eller företeelse som inte är närmare känd eller angiven
NollMOTSATSantonymingen
det kommer någonnågot har häntkan någon säga vad klockan är?har du något som hjälper mot huvudvärk?○i vissa uttryck ibl. med antydan om framstående ställning e.d.; ofta obetonatefter framgången med diktsamlingen kände hon att hon äntligen var någonhan tror visst att han är något○äv. vid inte närmare beskrivet urval ur viss grupp e.d.någon av er måste ha glömt att släcka ljusetnågra i publiken kanske har hört detta förutha något visstseviss 1
kära nån!sekär 2
så god som någonsegod 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. nokon, naghan; nordiskt ord, sammandragning av urnord. ne wait ek hwariR ’inte vet jag vem’
2vanligen i adjektivisk användning
som har liten omfattning eller lågt antal
ofta som ett slags mått
Nollhon talar svenska med någon brytningett par fimpar och några avbrända tändstickorvi var några stycken som satt kvar efteråt och diskuteradeen röd färg som drar något åt blått (adv.)sakta farten något (adv.)han var något skallig (adv.)○ibl. som underdriftmycket
hon var något upprörd över förolämpningen (adv.)○äv. om underförstådd företeelsejag visste inte om du hade tillräckligt med tallrikar så jag tog med mig några extra○spec. om företeelse som inte är alltför litenhon kan väl något om hur man gör hemsidor○äv. om person el. företeelse av inte närmare känd el. angiven beskaffenhetav någon anledning gillade han inte förslagethan gav aldrig något skäl för sin begäranhar vi fått några bud på lägenheten?○äv. i vissa uttryck som anger ett antal av en el. en aning flerhon var någon centimeter kortare än jagdu kan väl ringa någon (enda) gångdet låter något, detselåta 2
du säger någotsesäga 1
inte på några villkorsevillkor 1
något så när
hyggligt
de försöker löpträna något så när regelbundet
några ochdrygtvard.
han är några och fyrtio, högutbildad och flerbarnsfar
sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
äv. vard.
nån´nån´
pronomen,
neutr. något vard. nåt [nåt´], plur. några
någ·on1i substantivisk användning
enskild person eller företeelse som inte är närmare känd eller angiven
NollMOTSATSantonymingen
det kommer någonnågot har häntkan någon säga vad klockan är?har du något som hjälper mot huvudvärk?○i vissa uttryck ibl. med antydan om framstående ställning e.d.; ofta obetonatefter framgången med diktsamlingen kände hon att hon äntligen var någonhan tror visst att han är något○äv. vid inte närmare beskrivet urval ur viss grupp e.d.någon av er måste ha glömt att släcka ljusetnågra i publiken kanske har hört detta förutha något visstseviss 1
kära nån!sekär 2
så god som någonsegod 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. nokon, naghan; nordiskt ord, sammandragning av urnord. ne wait ek hwariR ’inte vet jag vem’
2vanligen i adjektivisk användning
som har liten omfattning eller lågt antal
ofta som ett slags mått
Nollhon talar svenska med någon brytningett par fimpar och några avbrända tändstickorvi var några stycken som satt kvar efteråt och diskuteradeen röd färg som drar något åt blått (adv.)sakta farten något (adv.)han var något skallig (adv.)○ibl. som underdriftmycket
hon var något upprörd över förolämpningen (adv.)○äv. om underförstådd företeelsejag visste inte om du hade tillräckligt med tallrikar så jag tog med mig några extra○spec. om företeelse som inte är alltför litenhon kan väl något om hur man gör hemsidor○äv. om person el. företeelse av inte närmare känd el. angiven beskaffenhetav någon anledning gillade han inte förslagethan gav aldrig något skäl för sin begäranhar vi fått några bud på lägenheten?○äv. i vissa uttryck som anger ett antal av en el. en aning flerhon var någon centimeter kortare än jagdu kan väl ringa någon (enda) gångdet låter något, detselåta 2
du säger någotsesäga 1
inte på några villkorsevillkor 1
något så när
hyggligt
de försöker löpträna något så när regelbundet
några ochdrygtvard.
han är några och fyrtio, högutbildad och flerbarnsfar
sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
