SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1o substantiv o:et, plur. o:n el. o, best. plur. o:na ●fem­tonde bok­staven i vårt alfabet Nolla och osea 1 sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. o; av lat. o; jfr grek. o mikron´ (Ο), o´ mega´ (Ω)
2o interjektion ●oj som ut­tryck för förvåning, entusiasm o.d. komm.o, så vackert det var häro, vad jag blev rädd!sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. o; germ. utrops­ord, mot­svarande bl.a. lat. o, oh