tryckår: 2009
1o
substantiv o:et, plur. o:n el. o, best. plur. o:na
●femtonde bokstaven
i vårt alfabet
Nolla och osea 1
sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. o; av lat. o; jfr grek. o mikron´ (Ο), o´ mega´ (Ω)
2o
interjektion
●oj
som uttryck för förvåning, entusiasm o.d.
komm.o, så vackert det var häro, vad jag blev rädd!sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. o; germ. utropsord, motsvarande bl.a. lat. o, oh

2o
