SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`anfäktad adjektiv oanfäktat o|­an·fäkt·adsom inte besväras av o­ro eller plåga vid ett till­fälle när detta vore naturligt ngt åld.admin.psykol.JFRcohyponymoberörd hennes själ förblev oanfäktad av kroppens plågoroanfäktad (av ngt)sedan 1545