SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`gift adjektiv, neutr. ~ o|­giftsom inte är eller har varit gift admin.släkt.yrk.en ogift moster i Göte­borgförr var det ett tungt öde att vara ogift mori administrativa samman­hang äv. om från­skild persongift, ogift eller änkling/änkasedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ogipter, ogifter