SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
omskapa [åm`-] verb ~de ~t om|­skap·aräv. lös förb., seskapa om ut­forma på nytt sätt NollJFRcohyponymomdanacohyponymombilda som ung ville han omskapa hela sam­hälletomskapa ngtsedan 1733Subst.:vbid1-268575omskapande, vbid2-268575omskapning