SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
opere´ra verb ~de ~t op·er·er·ar1ut­föra en av­gränsad, komplicerad handling i bestämt syfte ofta genom ngn konkret åt­gärd komm.JFRcohyponymhandla 1cohyponymverka 1cohyponymarbeta 2 före­taget måste kunna operera som själv­ständig aktör på den amerikanska marknadenden tunga brottsligheten kan operera o­stört över gränsernaäv. all­männarehan opererar allt­för ofta med vaga och fler­tydiga begreppoperera (med ngt), operera (som ngn/ngt)sedan 1792av lat. opera´ri ’arbeta’; till opus 2ut­föra kirurgiskt in­grepp på med.hon var svårt skadad och måste opererasoperera (ngn/ngt) (för ngt)sedan 17293vid­ta åt­gärder för vinnande av visst militärt mål om själv­ständigt trupp­förband m.m. mil.fienden opererade från baser nära gränsensoldater som kan operera bak­om fiendens linjeroperera (ngnstans)sedan 1689Subst.:vbid1-269624opererande, vbid2-269624operering; operation