SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

orlov [o`rlåvlångt å] substantiv ~et or|­lov·et●tillåtelse att lämna tjänst som man förväntades full­göra hela livet histor.samh.orlovssedelsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. orlof ’lov, tillåtelse’; av lågty. orlof med samma betydelse; besl. med 2lov

SO

Alfabetisk lista

· orchestra
  orkestral adj
  orkestrera verb
  orkidé subst
  orkidéämne subst
  orlov subst
  orm subst
  orma verb
  ormbo subst
  ormbunke subst
  ormbunksväxt subst

  Till   alla ordböcker