SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
pack substantiv ~et pack·etgrupp av föraktade människor som inte an­ses upp­fylla (ett minimum av) sociala normer starkt ned­sätt.admin.allmän värderingsociol.yrk.JFRcohyponymslöddercohyponymmobb man ville ha bort ”alkoholister och annat pack” från tunnel­bananpick och packse1pick sedan 1534av lågty. pack med samma betydelse, ut­vecklat ur bet. ’tross’ (trossen bestod vanligen av de sämsta trupperna)