SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
referen´s substantiv ~en ~er re·fer·ens·en1hän­visning till viss bok el. artikel, i vetenskapligt arbete bok.sist i boken finns en lista med referenseräv. om hän­visning in­om skriftkorsreferensen referens (till ngn/ngt)sedan 1897av fra. référence ’hän­visning; upp­lysning’; till referera 2vanligen plur. person som det hän­visas till för upp­lysningar om en annan persons kvaliteter särsk. vid an­sökan om an­ställning samh.på anställningsformuläret an­ges tre referenseräv. om själva upp­lysningengoda referenser krävs för att få jobbetsedan 18693förhållande som råder mellan ett språkligt ut­tryck och dess mot­svarighet i verkligheten i kontrast till begrepp, mening el. betydelse fil., språkvet.fil.språkvet.JFRcohyponymreferent 2 sedan 1925av eng. reference med samma betydelse; samma ord som referens 1,2