SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rik`tmedel substantiv riktmedlet, plur. ~, best. plur. riktmedlen rikt|­medl·etan­ordning för in­ställning av vapen så att bästa möjliga siktförmåga upp­nås på mindre vapen korn och sikte, på artilleri­pjäs e.d. riktinstrument mil.sedan 1886