SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ro`lig adjektiv ~t ro·ligsom lockar till munterhet om person el. före­teelse admin.psykol.MOTSATSantonymtråkigantonymledsam JFRcohyponymlustigcohyponymskojig tokroligen rolig historiaen rolig bokhon höll ett roligt talhan gjorde ta­fatta försök att vara roligäv. försvagatmycket trevlig hon är rolig att prata meddet var roligt att träffa honom i­genäv. med konstruktionsväxlingde hade roligt åt hans imitationeräv. med bi­betydelse av konstighetvard.JFRcohyponymunderlig han är rolig med det att han aldrig kommer när han har lovatrolig (för ngn) (att+V)sedan 1640jfr fornsv. roliker ’lugn’; till 1ro, med samma bet.förskjutning som roa; jfr orolig