SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rote´ra verb ~de ~t rot·er·ar1ut­föra rotation ekon.fys.tekn.trafik.JFRcohyponym1snurra 1cohyponymcirklacohyponymkretsa hjulen roterade allt snabbarejorden roterar runt solenäv. bildligt, särsk. om att av­lösa var­andra på o­lika arbets­uppgifter e.d.chefen vill låta de an­ställda rotera för att de ska lära känna före­tagetord­förandeskapet kommer att fort­sätta att roterarotera (runt ngt), rotera (mellan ngra)rotera i sin gravse1grav 1 sedan 1782av lat. rota´re med samma betydelse, till rot´a ’hjul’; jfr ratt, rulle, 1rund 2få att ut­föra rotation Nollrotera karusellenrotera ngn/ngtsedan 1782Subst.:vbid1-300546roterande, vbid2-300546rotering; rotation