SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ränn`a substantiv ~n rännor ränn·anlång­smal naturlig fördjupning eller konstruerad kanalliknande an­ordning för av­rinning av vatten el. ev. annan vätska sjö.JFRcohyponym1fåracohyponymkanal 1cohyponymdike gödselrännahängrännaslaskrännavattnet hade gjort en två meter bred ränna i vägenunder det ut­skjutande taket samlade en ränna upp regn­vattnetäv. om spricka i is där far­tyg kan passeraisrännaen ränna med öppet vattenspec. äv. om trång far­ledfar­tyget måste hålla sig i rännan för att passera sundetsedan 1494Kumla kyrkas räkenskapsbokfornsv. ränna; trol. av lågty. renne med samma betydelse; besl. med rinna, 2ränna
2ränn`a verb rände ränt, pres. ränner ränn·er1ofta med partikel som an­ger rörelse­riktning, t.ex.omkring springa (fram och till­baka) på ett nervöst sätt el. i o­nödan NollSYN.synonymranta folk rände kors och tvärs på redaktionenäv. i fråga om annan o­nödig förflyttninghon ränner om­kring på stan hela dagarnabarnen rände till kiosken minst tre gånger om dagenspec.på­fallande aktivt söka efter pojk­vän el. flick­vän han gör inget annat än ränner efter flickorspec. äv.allt­för ofta besöka nöjes­lokal e.d. hon har börjat ränna på diskotekhan är ute och ränner som vanligtränna (omkring) (ngnstans), ränna (efter ngn/ngt)ränna i höjdensehöjd 1 sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. ränna ’rida hastigt; ränna; hälla’; gemens. germ., ord med grundbet. ’låta rinna; låta löpa’; besl. med rinna 2ibl. med partikel, särsk.in med kraft trycka in ngt spetsigt i ngt Nollhan rände spjutet i sin fiendes ryggäv.med kraft fara in i ngt bilen rände med full fart in i bro­räcketränna (in) (ngt) (i ngt)sedan 1430–50Flores och Blanzeflor3åka (ut­för) i vissa sport­sammanhang sport.forsränningränna på skidorrännasedan 1612Subst.:vbid1-303272rännande