SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1rätt adjektiv, neutr. ~; i vissa stelnade uttryck används ~an som är som det ska vara admin.MOTSATSantonymfelaktig JFRcohyponymkorrektcohyponymriktig 1 rättvändhitta den rätte arvingenspec.som stämmer med verkliga förhållanden e.d. hitta den rätta lösningenrätt svar på den tredje frågan var Sydneyäv. försvagatsom passar väl för visst ända­mål hitta rätt sko­storlekäta rätt kosträtt man på rätt platsav­vakta det rätta till­fälletdu är på rätt vägfinna de rätta ordengå på rätt sida av vägenjag kan inte hitta rätt nyckelett ord i rättan tidspec. om moraliskt riktigt handlandedet var rätt av dig att berätta hela sanningendet är inte rätt att hon ska sitta ensam när alla an­dra firardet är rätt åt ngnngn har sig själv att skyllahon drog katten i svansen så det var rätt åt henne att hon blev riven inte en siffra rättsesiffra inte vara mer än rättse2mer kalla/nämna ngt vid sitt/dess rätta namnsenamn 2 komma på rätt kölseköl rätt ska vara rättreglerna bör under alla om­ständigheter följasurspr. bibl.rätt ska vara rätt – du ska ha sju kronor till­baka i växel satsa på rätt hästsehäst träffa den rätte/rättaträffa den stora kärlekenhan var trött på att vara singel och drömde om att träffa den rätta vara av den rätta ullenseull vara (inne) på rätt spårsespår 1 sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Valbo, Gästriklandrunform ritaR (plur.), fornsv. rätter, räter; av samma urspr. som rät
2rätt adverb 1ibl. i konstruktioner med det betydelsetomma adverbet i någor­lunda hög grad utstr.SYN.synonymganskasynonymtämligen han är rätt gammalhon sjunger rätt bradet var rätt så trevligt på bjudningendet var rätt många som inte komdet står inte rätt till med ngn/ngtdet är ngt som inte är bra med ngn/ngtdet står inte rätt till med honom – han har varit tyst och in­bunden i flera veckor sedan ca 1675fornsv. rät ’rakt; sant; rätteligen’ 2utan ngn felaktighet NollMOTSATSantonym2fel 2 klockan går rätthan träffade rätt på tavlanom jag minns rätt så var det 1992spec. med moralisk inne­bördtill­sättningen av tjänsten gick inte rätt tillinte vara rätt navladsenavla missförstå mig rätt!semissförstå rätt och slättbaravid konstaterande av faktum e.d.tavlan heter rätt och slätt ”Självporträtt” rättare sagtut­tryckt med en korrektare formuleringsnart har han släckt sin sista brand, eller rättare sagt, gjort sin sista brandinspektion sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform rit 3i en (tänkt) bana som ut­görs av en rak linje Nollupprättde föll rätt ner i av­grundenbilen åkte rätt in i stolpenhon såg honom rätt i ögonenäv. som förstärkande ut­tryck med mindre ton­vikt på riktningenhan blev blöt rätt i­genom klädernade hamnade rätt på en o­värderlig skatträtt upp och ner1lod­rättde ljusa kalkstensklipporna reser sig rätt upp och ner från stranden 2utan om­svephan erkände rätt upp och ner att han hade spetsat kaffet med amfetamin sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelser4i vissa ut­tryck plötsligt tid.JFRcohyponymbäst rätt som det var hördes ett skrikrätt vad det var kom en hund springanderätt vad vi gick där började det regnasedan 17625i vissa ut­tryck och mer el. mindre i substantivisk an­vändning reda Nollsese1reda 1 jag måste leta rätt på mina an­teckningar från mötetsedan 1712
3rätt substantiv ~en ~er, efter prep. ibl. ~a rätt·en1vanligen obest. f. sing.; i vissa ut­tryck det att ha den riktiga upp­fattningen om ngt NollMOTSATSantonym1fel 2 få rätthon har nästan all­tid rättatt ta tåg tar kortast tid, det har du rätt iNN fram­håller med rätt(a) att materialet var för litet för att tillåta säkra slut­satser(ha) rätt (i ngt)med rätt eller orättdet må vara motiverat eller intehan kommer inte att vinna valet efter­som han med rätt eller o­rätt an­ses vara o­sympatisk sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. rätter ’rättighet; lag; dom­stol; straff’; nord. ord, mot­svarande ty. Recht, eng. right; jfr rät 2knappast plur. rättighet av juridisk el. moralisk natur jur.samh.allemansrättrösträttstrejkrättupphovsrättyttranderättäganderättkräva sin rättha rätt till studie­lånrätten till arbetehan var i sin fulla rätt att försvara sigden an­klagade har laglig rätt till en advokatman har rätt att fordra en bättre service när man har betalat så mycketäv. om makt e.d. som upp­kommer ur visst förhållandemed ålderns rättden starkares rätträtt (till ngn/ngt), rätt (att+V)all rätt i världenfull rättighetdu har all rätt i världen att vara stolt över din in­sats; hon hade all rätt i världen att vara sur på honom göra rätt för sigut­föra rimlig mot­prestationmånga handlare är villiga att göra rätt för sig om kunden reklamerar en vara komma till sin rättkunna ut­veckla sin förmåga på rimligt sättlåten kräver många lyssningar för att komma till sin rätt med all rätthelt rätt­mätigtde trogna supportrar som kom såg med all rätt ledsna ut efter den första perioden ta ut sin rättgöra sig (negativt) gällandetröttheten tog ut sin rätt och han somnade redan klockan åtta på kvällen sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform rit 3knappast plur. samman­fattningen av de (juridiska) principer som ut­trycker vad som är o­lovligt och lovligt beteende i visst sam­hälle etc.; huvud­sakligen (men inte ute­slutande) samlade i lagar och förordningar jur.JFRcohyponym1lag 1cohyponymjuridik rättsnormrättspraxisrättstryggheträttsuppfattningfolkrättnaturrättromersk rättenligt gällande rätt får man inte ...äv. om så­dant system in­om visst om­rådei sammansättn. civilrättfamiljerätthandelsrättäv.rätt­visa gudomlig rättskilja mellan rätt och o­rättlåta nåd gå före rättsenåd 1 sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform riti (dat., i sammansättn.) 4vanligen i sammansättn. och vissa ut­tryck; ibl. i formenrätta dömande myndighet admin.jur.JFRcohyponymdomstol hovrättkammarrättkrigsrättregeringsrätttingsrättunderrättstå in­för rättaställas in­för rättain­ställa sig in­för rättenfallet ska upp i rätten nästa veckamålet bör prövas in­för högre rätträtten betraktade brottet som grovtäv. med ton­vikt på förhandlingarna el. den konkreta församlingenvittna i rättenrätten ajournerade sigsedan början av 1300-taletSkåne-Lagen5viss typ av tillagad mat som ensam kan ut­göra (huvud­beståndsdel i) en mål­tid vanligen inne­hållande flera sorters födo­ämnen kokk.efterrättförrätthuvudrättkötträttvarmrätten lätt­lagad rättmid­dagen består av tre rätterdagens rättbillig restaurangrätt som serveras mitt på dagende gick till kvarters­krogen och tog var sin dagens rätt sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. rätter; efter lågty. richte med samma betydelse; nära besl. med rät; jfr anrätta