SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sam`klang substantiv ~en sam|­klang·endet att stämma över­ens oftast på ett abstrakt plan allmän värderingJFRcohyponymharmoni 2 leva i samklang med naturenspec. (i fråga) om ljud, särsk. toner, som harmonierar med var­andraJFRcohyponymkonsonanscohyponymackord 1cohyponymharmoni 1 ensemblens lödiga samklangsamklang (mellan ngra), samklang (med ngn/ngt)sedan 1810