SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
signum [siŋ`n-] substantiv ~et, plur. ~ äv. signa sign·um·ettecken som man säkert kan känna i­gen ngn eller ngt på mordet bar maffians o­misskännliga signumspec. om fast­ställd kod e.d. för klassificering av böckerboken är katalogiserad under signum Hce(ngns) signumsedan 1844 (i bet. ’klassificeringskod för böcker’); 1918 i all­männare bet.av lat. si´gnum ’tecken’; jfr design, insignier, sigill, signal