SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sitt`vagn substantiv ~en ~ar sitt|­vagn·en1barn­vagn som främst är av­sedd att sitta i hush.JFRcohyponymliggvagn 2 sedan 19112järnvägs­vagn med en­bart sitt­platser trafik.JFRcohyponymliggvagn 1cohyponymsovvagn sedan 1910