tryckår: 2009
skal
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
skal·et●(hårt) tunt skyddande hölje
som vanligen lätt kan tas bort; spec. runt frö, frukt e.d.
fys.hush.skalknivbananskalnötskaläggskal○spec. äv. om hårt sådant hölje i stället för skinn hos vissa lägre djurkräftskalmusselskalsnäckskalsköldpaddans skal○äv. om annat yttersta skikt e.d.kakans skal av glasyrett tunt vidbränt skal av våffelsmet○äv. om endera av de banor som elektronerna rör sig ielektronskal○äv. bildligt med tonvikt på ogenomtränglighet, ytlighet o.d.han slöt sig inom sitt skaldet finns en risk att jämställdhet bara blir ett tomt skal och ett alibisedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. skal; gemens. germ. ord ur en indoeur. ordgrupp med bet. ’klyva’; besl. med skilja, 1skål
