SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
skju`tvapen substantiv skjutvapnet, plur. ~, best. plur. skjutvapnen skjut|­vapn·etvapen att skjuta med mil.JFRcohyponymeldvapen polis med skjutvapenprivat­personer får vanligen inte ha skjutvapensedan 1815