SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1skå`ra substantiv ~n skåror skår·anlång­sträckt fördjupning (som) efter ett snitt vanligen ut­görande en skada av ngt slag NollJFRcohyponym1jackcohyponym1hack 1cohyponym1snitt 1cohyponym2rispa hon fick en skåra i pannan när hon föll mot den vassa sten­kantenäv. om liknande naturlig fördjupning el. så­dan som åstad­kommits för visst syftesiktskåraskruvskårasedan ca 1420 (i sammansättn.)Bonaventuras Betraktelserfornsv. skora; bildn. till 2skära; jfr skår
2skå`ra verb ~de ~t skår·argöra skåror i NollJFRcohyponym2repa 1cohyponym1rispacohyponym2skrapa skåra biffen tätt på ovan­sidanskåra ngtsedan 1627till skår 1 Subst.:vbid1-323882skårande