SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
skära a´v verb skar skurit, pres. skär skur·itäv. fast sammansättn., jfravskära av­skilja genom att skära komm.psykol.skära av kantenäv. bildligt, spec.äv. fast sammansättn., seav­skära av­bryta kontakt e.d. skära av fiendens förbindelserspec. äv.förhindra skära av åter­tågetibl. refl.isolera sig skära av sig från ytter­världenskära av ngn/ngt (från ngn/ngt)sedan 1541Subst.:vbid1-925094avskärande, avskärning