SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sovra [`v-] verb ~de ~t sovr·arsortera bort mindre an­vändbara delar NollJFRcohyponymsållacohyponymutmönstracohyponymgallra en författare måste kunna sovra i stoffetsovra (i ngt), sovra (bland ngra)sedan 1732; 1527 i bet. ’sortera malm’av lågty. suvern ’rena; sovra’; nära besl. med ty. sauber ’ren’ Subst.:vbid1-334640sovrande, vbid2-334640sovring