SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sprit substantiv ~en sprit·endryck med hög alkohol­halt anv. som njutnings- och berusnings­medel hush.kokk.JFRcohyponymetanolcohyponymalkohol 1 spritbegärspritberoendespritmissbrukspritproblemspritpåverkadstarksprithem­bränd spritlanga sprithan har problem med spritenhon stank av sprithan rör inte sprit sedan ett par veckoridrott och sprit hör inte i­hophon köpte sprit, vin och cigaretter i taxfreeshopenspec. i juridiska samman­hangdryck som har viss alkohol­halt men som inte är vin eller öl spritskattvin- och sprit­rättigheteräv.alkohol­haltig vätska som inte är av­sedd att drickas spritkökT-spritrödsprittandläkarspritsedan 1784av fra. esprit ’ande; flyktig essens, sprit’; jfr 1espri, spiritism, spiritus