SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
staket [-ke´t] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en stak·et·et●(lägre) stängsel som markerar gräns hush.JFRcohyponym2plank ett vit­målat staket runt träd­gårdende smet in genom ett hål i staketetett staket (runt ngt)sedan 1521av ita. staccetta med samma betydelse, till stacca ’påle’; besl. med stake