SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ste`ge substantiv ~n stegar steg·enett redskap för klättring med två parallella stänger förbundna med ett an­tal tvär­gående fot­plattor eller pinnar hush.JFRcohyponymtrappa stegpinnebrandstegeförlängningsstegede reste en stege mot vinds­fönstrethon stod på en stege och plockade fruktde vägg­fasta stegarna i gymnastik­salenäv. om klätter­redskap med ngt av­vikande ut­formningköksstegerepstegeäv. bildligt i ut­tryck för socialt avancemangkarriärstegesamhällsstegestatusstegeden sociala stegenäv. i pokerhand med fem kort med valörerna i följd SYN.synonym2straight färgstegesedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. stighi; till stiga