SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1still`astående adjektiv, ingen böjning stilla|­stå·endesom inte rör sig särsk. om före­teelse i naturen admin.JFRcohyponymstationär gölar med stillastående vattenkvalmig, stillastående luftsedan 1720
2still`astående substantiv ~t stilla|­stå·end·etdet att inte röra sig Nollväntan och stillaståendeäv. bildligtfrån­varo av ut­veckling fattigdom och stillaståendesedan 1687