SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stång`piska substantiv ~n stångpiskor stång|­pisk·anen mansfrisyr med kort fläta i nacken ofta av­slutad med svart band­rosett; vanlig i Europa under 1700-talet kläd.JFRcohyponymhårpiska stångpiskperuksedan ca 1780