tryckår: 2009
så`ga
verb ~de ~t
såg·ar1skära med såg i
ngt, så att det delas i två delar; vanligen genom att dra redskapet fram och tillbaka
arb.sågspånvirket sågas med kapsåg och kantsåg○ibl. med tonvikt på resultatetofta med partikel, särsk.upp
såga vedsåga upp ett hål i taket○i perf. part. spec. (i biologiska sammanhang)försedd med tänder i kanten som ett sågblad
JFRcohyponymsågtandad
sågade blad○äv. bildligt om att smidigt ta sig fram (mer el. mindre i sicksack) genom hinder e.d.vanligen refl. och med partikelnigenom
de sågade sig elegant igenom motståndarförsvaretsåga (upp/igenom) ngtsåga av den gren man (själv) sitter påsegren 1
sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. sagha
2kritisera skoningslöst
och frånkänna allt värde
vard.Nollkritiken sågade föreställningensåga ngn/ngtsedan 1984Subst.:vbid1-352797sågande,
vbid2-352797sågning
