SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sänk`a sig verb sänkte sänkt, pres. sänker sänk·erförflyttas till lägre nivå särsk. bildligt, spec. om tänkt rörelseskymningen sänkte sig över nejdenspec. äv.handla moraliskt felaktigt hur kunde han sänka sig så djupt att han bak­talade sina egna barn?sänka sig (ngnstans/SÄTT)sedan 1572