tryckår: 2009
tabell´
substantiv ~en ~er
tab·ell·en●koncentrerad, överskådlig uppställning av fakta i rader och kolumner
vanligen av fakta som kan uttryckas med siffror
bok.tabellbilagamultiplikationstabellskattetabelltidtabellen tung akademisk apparat av fotnoter och tabellertabellen visar invånarnas fördelning på olika åldrar○spec. om uppställning som anger läge i pågående idrottstävling (ofta i mer el. mindre bildlig användning)vard.tabelltrealaget har börjat klättra uppåt i tabellenen tabell (över ngt/SATS)sedan 1729via ty. av lat. tabell´a ’liten tavla’, till tab´ula, se tavla
