tryckår: 2009
tenden´s
substantiv ~en ~er
tend·ens·en1(antydd) benägenhet
till visst handlande e.d.
Nollvåldstendenshon har en tendens att överdrivahan har tendens till dubbelhakatv:n har en tendens att flimra○äv.antydd utveckling i viss riktning
vissa tendenser till en konjunkturuppgångtendensen på börsen var vikandeen tendens (till ngt/att+V), en tendens (att+V)sedan 1782av fra. tendance med samma betydelse; till tendera
2framhävande av (politiska) åsikter i syfte att påverka
särsk. i litterärt verk
litt.vet.tendensdiktningtendensromanen naturalistisk pjäs med stark social tendenssedan 1795
