SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tinnitus [tin´-äv.tini´-] substantiv, ingen böjning, n-genus tinnit·us(plågsamt besvär i form av) ringningar och sus i öronen på grund av buller­skada, ålders­förändringar e.d. med.SYN.synonymöronsusning sedan 1935till lat. tinni´re ’ringa’