SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tjack substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en tjack·et1kvinna betraktad som köns­objekt e.d. starkt vard.; kan verka stötande; mindre brukl.psykol.yrk.sedan 1934till månsing tjacka ’köpa’; trol. besl. med schackra 2narkotika starkt vard.kokk.neråttjackuppåttjackgå på tjacksedan 1959