SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
triftong [-åŋ´] substantiv ~en ~er tri·ftong·enförbindelse av tre på var­andra följande vokal­ljud i en och samma stavelse språkvet.JFRcohyponymmonoftongcohyponymdiftong i riks­svenska före­kommer triftonger bara i speciella ord som ”miau”sedan 1696till tri- och grek. phthong´os ’ljud’; jfr diftong