SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tvärt´ adverb 1med skarp riktningsförändring Nollvägen svängde tvärt åt högeräv. bildligt i fråga om kraftig av­vikelse e.d. från ngttvärt emot väder­rapportens förut­sägelser blev det regnsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. thvärt ’på tvären; genast; rakt’; till tvär 2plötsligt (och häftigt) Nollhan stannade tvärthon tystnade tvärtibl. med bi­betydelse av kort­huggenhet e.d.”Det blir ingen­ting med det”, sade hon tvärtsedan 1464brev från menigheterna i Dalarna m.fl. landskap med anhållan hos kung Karl att återta riksstyrelsen (Styffe)