SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ugnskoka [`ns-] verb ~de el. ugnskokte, ~t el. ugnskokt, perf. part. vanl. ugnskokt, pres. ~r ugns|­kok·artillaga i ugn genom att spad upp­hettas av ugns­värmen; särsk. med avs. på fisk kokk.JFRcohyponymugnsbakacohyponymugnsgräddacohyponymugnssteka ugnskokt gäddaugnskoka (ngt)sedan åtm. 1950-taletSubst.:vbid1-374715ugnskokande, vbid2-374715ugnskokning