SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
un`derbyggnad substantiv ~en ~er under|­bygg·nad·enngt som byggts under ngt annat som stöd byggn.tekn.komm.ofta bildligtngt som under­bygger ngt annat skolunderbyggnadpå­ståendet saknade saklig underbyggnadsedan ca 1700 (äldst i bildlig bet.)