SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
un`derskrift substantiv ~en ~er under|­skrift·ennamn­teckning på dokument ofta med juridisk verkan, t.ex. att dokumentets äkthet styrks bok.jur.JFRcohyponymsignatur 1 underskriften måste vara bevittnadav­talet var i praktiken i hamn, allt som krävdes var presidenternas underskriftersedan 1561