SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
upp`byggelse substantiv ~n upp|­bygg·els·enhöjande eller stärkande av moralisk över­tygelse och andlig kraft mest i religiösa samman­hang relig.uppbyggelsebokuppbyggelselitteraturuppbyggelsemöteen text till uppbyggelse för dem som var klena i tronibl. iron.till uppbyggelse för land­krabborna berättade skepparen hemska historier om stormar och skepps­brottuppbyggelse (av ngn) (med ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. upbyggilse