tryckår: 2009
ver`ka
verb ~de ~t
verk·ar1fortlöpande inrikta sina krafter
på visst resultat el. för utövande av viss funktion; om person e.d.; vanligen inte betr. direkta, fysiska insatser
arb.JFRcohyponymarbeta 2cohyponymagera 1cohyponymhandla 1cohyponymoperera 1
han verkade som lärare i många åren organisation som verkar för fred och nedrustningverka (för ngt/att+V/SATS), verka (som ngn)sedan 1499Stockholms stads tänkeböckerfornsv. värka; till verk
2ha viss verkan
NollJFRcohyponyminverka
motion kan verka avslappande”hemma-hos-insatser” anses verka förebyggandetabletten verkade, huvudvärken försvanngiftet verkade inte mot myrornaverka (mot ngn/ngt), verka (SÄTT) (på ngn/ngt)sedan 15953ge intryck av att vara
NollSYN.synonymförefallasynonymtyckas
han verkade arghon verkade trovärdig○äv. i konstruktion med verb i inf. el. med bisatsge intryck av att
släkten verkade ha glömt hennedet verkade som om hon var argverka (vara) ADJ, verka V, verka som SATSsedan 1872Subst.:vbid1-389449verkande (till 1 + 2),
verkning (till 2);
verkan (till 2)
Medan giftet verkar.Titel på diktsamling av Bruno K Öijer (1990)
Betydelsen ’tyckas, synas’ är överraskande ny. Bara i drygt hundra år har vi kunnat säga hon verkade ledsen. Tidigare betydde verka enbart ’arbeta’ eller ’ha (viss) verkan’. Vi kan ana hur betydelseövergången har gått till i uttryck som tabletten verkade lugnande, där verkade i första hand betyder ’ha (lugnande) verkan’ men med lite god vilja också kan tänkas ha betydelsen ’tycktes’.
