SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vio´l substantiv ~en ~er viol·en●typ av ört med mer eller mindre lod­rätt an­ordnade blommor med fem rundade kron­blad ofta väl­doftande och blåvioletta till färgen bot.JFRcohyponympensé fjällviolluktviolskogsviolstyvmorsviolängsviolviolerna blommar i regel på våren eller för­sommarentårtan var dekorerad med kanderade violer○äv. om liknande växteri sammansättn. nattviol○äv. om före­mål med doft el. smak av violviolpastillviolpuder○äv. bildligthon är ingen blyg viol utan en rutinerad debattörsedan senare hälften av 1400-talet (i sammansättn. -blad)Läke- och örte-böckerfornsv. fiol, wiol; av lat. vi´ola med samma betydelse Violen från Flen.Titel på sång av Ulf Peder Olrog (1945); om ett vackert kvinnligt bokhandelsbiträde