SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vägg substantiv ~en ~ar vägg·enlod­rät, av­gränsande yta på eller i hus, mellan tak och golv ut­görande av­gränsning mellan rum el. för huset som helhet byggn.tekn.JFRcohyponymmur väggmålningbetongväggbrädvägglångväggmellanväggskiljeväggyttervägghon målade väggarna vitade satte upp en tavla på väggenäv. ut­vidgatsidoyta som av­gränsar ut­rymme tarmväggtunnans väggarsmitt­ämnet tränger in genom cellens väggaräv. om större lod­rät yta som inte fungerar som av­gränsningbergväggmolnväggäv. bildligt om ngt som verkar o­genomträngligt e.d.mål­vakten var en levande vägggå (in) i väggenförlora alla krafterp. g. a. fysisk ansträngning el. (numera ofta) psykisk påfrestninghon gick in i väggen för snart två år sen och har varit sjuk­skriven sedan dess inom/mellan fyra väggarhemmade till­bringade helgen mellan fyra väggar köra huvudet i väggensehuvud 1 mellan skål och väggse1skål 2 måla fan på väggense1fan ngn/ngt kan slänga sig i väggen ngn/ngt har inte mycket att komma medvard.enligt mode­magasinet kan London slänga sig i väggen – inget slår shoppingen i New York skriften på väggenseskrift 2 som att tala till en väggsetala 1 spela väggut­öva vägg­spelsärsk. vid anfall i fotbollhan spelade vägg med NN och satte snyggt 1-0 i bortre krysset ställa ngn mot väggentvinga ngn att ge beskedeleverna ställde skolnämndens ord­förande mot väggen beträffande skolans fram­tid (stå) med ryggen mot väggenserygg uppåt väggarnahelt galethan tyckte att för­slaget var upp­åt väggarna vägg i väggsom närmaste grannehon bor vägg i vägg med en pensionärs­förening och i­bland hörs dragspels­musik där­ifrån väggarna har öron ngn kan lyssna (genom väggarna)prata inte så högt, väggarna har öron! sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. väg, vägger; nord. och gotiskt ord med grundbet. ’flät­verk’