SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
y substantiv y:et, plur. y:n el. y, best. plur. y:na tjugofemte bok­staven i det svenska alfabetet mat.ofta anv. som beteckning på an­dra el. beroende variabeln i matematiska ut­tryckJFRcohyponymx y-värdesedan 1717av lat. y; jfr grek. yp´silon (υ)